Juni du kan få stanna lite till

vågskvalp
det lättar ankar
alldeles intill
ett ringrostigt jakande
lätta nickningar
kroppen i gungning
molnfria dagar och enkla tankar
barbent och öppenbröstad
som om revbenen expanderat
tagit in hela universum
allting får plats nu
faller på plats nu
jag är inget pussel
det saknas inga bitar
allting är helt
allt är ett

det flämtar en sval bris
alldeles nära tinningen
skymningen dröjer
det verkar aldrig bli mörkt
samma tid förra året
var jag som begraven
apatisk och grå
någonting åt sig mätt
tuggade sig igenom
alla lager
själslig dimma

nu är allting stilla
glasklart spegelblankt
som havet en tidig morgon
det blänker i ögonen
allting vaket
det går att nå mig nu
jag kan nå mig nu
sträcker mig på tå
snuddar nästan himlen
det känns så stort inuti

Nedvarvning

saltstänk och huden stram och skör
krokodilmönster ritar världskartor
hela ryggen jag är på rymmen från
mig själv

havsbris och vinden fångar håret
det sliter drar och ingenting
bär längre jag är på flykt från
något jag borde känna till

chockvågor genom bäckenbotten
det skvalar högsommar genom
hörselgångarna nu börjar det
verkligen skymma allt är mörkt
tyst och stilla kanske kan jag 
vila nu

kaoset flyter trögare
månen full jag är som
förvildad det strömmar sånger
genom skallen jag kan inte låta
bli

sjunger högst så att alla hör
bergen skallar mig tillbaka
ett eko som sätter sig i märgen
tongångarna gräver tunnlar jag
är som förbytt

i sommar ska jag bara
ingenting.

Rundgång

jag undrar ofta
vem du tror att
du träffar
när du träffar mig
jag är inget koncept
ingen färdig produkt
har aldrig velat vara
lösningen på alla dina problem
jag undrar ofta
vad du tror att jag
skulle kunna fixa
det är så väldigt oklart
alla dessa du:n
som blivit så förvånade
att ingenting egentligen
förändrats
trots att de varit med mig
jag är ingen quick fix
inget bantningspiller mot
din allt för stora livsaptit
i början är du som besatt
allt i rosenrött och du
säger ofta
du känner inte igen dig själv
livet så fantastiskt
som om allting fått en mening
ett mål och plötsligt har du
existensberättigande
jag har aldrig önskat
vara allt

sedan kommer hösten
regntunga skyar och du
säger att du har funderat
ingenting är roligt
du märker inte längre resultat
som apati som lamslagit
alla leder du känner dig
fångad
klaustrofobisk
att jag kväver dig med
all min energi
det här var inte alls
vad du hade hoppats på
alltid så överraskad
att du inte förändrats på djupet
att jag inte lyckats skaka
sönder dina grundvalar
nu behöver du eget utrymme
tid att finna svar
jag suckar samma visa
rör mig vidare
försvinner
i periferin

allt på ständig repeat
jag fattar aldrig vad som saknas
försöker vara öppen
framsträckta handflator
sanningar som sällan lindas in
försöker vara fulare
agera trovärdigare
klär av mig råare blodigare
tunnare hud för att inte
dölja jaget

får höra
alldeles för enkelt

Drömsömn

nu verkar dagarna oändliga
ingenting vill börja
allting bara tar slut
jag som sitter vackert 
i huvudet en enda sörja
för varje tanke jag
försöker formulera
sörjer tusen tårar till

Det är mycket enklare sen du försvann

om du bara
tar det försiktigt
han sa det långsamt
som om orden kostade på
om du bara
håller lite här
händerna klibbiga
det droppade ner på skorna
det är nog ingen fara
han rättade till glasögonen
de som alltid åkte ned
lämnade röda märken
över näsroten
det kanske går över
han var osäker
men inte längre rädd
nu var det gjort
ingen återvändo
var det något han
hatade
så var det att
vända om
komma åter
han var på väg
någonstans
alltid framåt
alltid uppåt
sätta ena foten
framför den andra
bara
no regrets
han nynnade tyst för
sig själv
jobbade metodiskt
om du bara
lyfter lite till
så ja
nu ska det nog gå bättre
under sig en
tidigare kärlek
tunn blek
vinterhudad
hela han målad
klaraste rött
blod längs med
underarmarna
nu var det gjort
hjärtat borta
aldrig skulle hon
kunna såra
honom mer

Räkneskaper

arton
sjutton
sexton
räknar stegen genom själen
femton
fjorton
tolv
hoppar över ett hjärtslag
kom håll mig
duggregn tätt emot kinden
det är nära nu
kom kom kom
det är bråttom
tiden står sällan stilla
elva
tio
fem
läpparna tätt intill
kontaktuttaget
varma dåsiga andetag
en millimeter bort
väntar evigheten
blixtrande
minnesbilder
fragment söndertrasade
elektriska impulser
fyra
tre
ögonen simmiga av längtan
tungan svullen tung
hela livet har jag
väntat på
kom håll mig
snart exploderar jag
bortom kontroll
två
det krampar nu
livet på repeat
fucking livslängtan
hånglar upp
elektriciteten
ett
.

Tack för visad hänsyn

om du vill mig något
går det bra att höra av sig
under kontorstid
udda veckor
mellan 07.15 och
07.22
har jag telefontid
det brukar ofta vara kö
det är många som
försöker nå mig
just nu
jag har ingen möjlighet att
låta dig gå före
det spelar väl ingen roll
att vi sover ihop
när du bara vill prata
hela tiden
om hur vi har det
sådant tar jag på betald
arbetstid
med lagstadgad rätt till
semester och ansvarsfriskrivning

Formaliteter

hej
hoppas allt är bra
tack för ditt mail
dessvärre måste jag meddela
jag har valt att gå vidare
med andra sökande
jag ber om ursäkt att jag
dröjt så länge med att
höra av mig
urvalsprocessen har varit
mycket avancerad
varmt välkommen att höra
av dig vid eventuella framtida
lediga tjänster
med vänliga hälsningar

hej
allt är bra
jag hoppas att det
även är bra med dig
tack för ditt mail
jag behövde verkligen
den här informationen
det var ett tråkigt besked
jag vill gärna förtydliga
jag är inte längre intresserad
jag fick ett erbjudande jag inte
kunde tacka nej till
i dagsläget är jag mycket
upptagen
jag skulle uppskatta om du tog
eventuella framtida konversationer
med min assistent
med vänliga hälsningar

hej
allt är bra här med
härligt att höra att du också
har det bra
jag ber att få gratulera
till den nya positionen
det måste kännas stort
att vara en sådan nyckelperson
jag vill även jag poängtera
att det inte var någon invit
vid eventuell framtida kontakt
hänvisar jag till någon som
bryr sig
förslagsvis legitimerad psykolog
med vänliga hälsningar

Hurricane

hon är en fucking
hurricane baby
ingen substans
det flyter över kanten
ni kan försöka omfamna
sträcka fram era
tvingande armar
försöka dra tätt intill
allt är luft

hon är ett fucking
vakuum baby
allt ni säger landar
i ett ingenting
det finns inget som
tar emot

hon bara går genom tiden
och allt det bästa
har redan hänt
någon annan
hon är en produkt
av era sjuka
fantasier
för att värja sig
virar hon in sig i
lager på lager av
tvetydigheter

och allt det som
verkade så jävla
viktigt
nu rinner det som
sand genom strupen
hon kastar huvudet bakåt
låter tiden fylla
henne till bredden
ett fucking timglas
baby
dina dagar
är räknade