2017-08-27

Kartkunskaper

det här är din geografi:

som att dra med fingrarna längs med
din käklinje segla händerna över din
halspulsåder jag är verkligen som besatt
av hur det rör sig, som världshav och
världsarv som att gå på upptäcktsfärd
genom dina tidevarv ta reda på vad
som skapat alla fåror varför tiden
grävt sig ner och huden mjuk och varm
som lera, seg och len som kåda det
silas mellan rev, benen

spänner skinnet, sätter nålar
träffar alla knutpunkter, nervansamlingar
som att rita kartor över huden
rödmarkera var min kontinent slutar och din
rimligen borde börja, få dig att separera
som att dra med fingrarna längs med
din käklinje segla händerna över
nej stopp. stanna. börja om
som att dra med fingrarna längs med
dina linjer, gräva fårorna djupare,
hänga med i tiden, fråga vad som hände
varför dina årsringar syns mer än
bara i genomskärning

allt jag behöver är signaler
små tunna blodskiljelinjer
jag håller mig på säkert avstånd
säkrar avstånden med ren fysik
en biologisk bristningsgräns som
är svår att passera, en gräns som
inte syns ett mörkertal som ställer till.
fuckar upp statistiken

förlåt
jag har mästrat nog
det här är din geografi
visa mig

så du visar mig
dig
alla länderna
inbördeskrigen inombordslandskapen
hur de allierar vägrar rätta sig i leden
hur funktionerna fortsätter variera
en utvecklingsförstörning som fortsätter
att störa
så du låter mig
dig
tappa alla sinnen
läsa mig som blindskrift som kullager som
en mindre lyckad stadsplanering
hur du cirklar fingrarna över nervvraken
frågar vad som hände, låter handen
kasta första stenen

2017-08-24

Säg att det känns

kom
bara lägg dig här bredvid
håll mig som om jag faktiskt
håll mig och säg att jag finns
håll mig tills jag somnar
varm och mjuk och lealös
här är mina händer
hjärtat som smör
blixthalka i tankarna
här är min hand
kom lite närmre
jag skulle verkligen behöva
lite värme håll mig helt nära
säg att du känner
att jag existerar
säg att du känner
något vad som helst
hjärtat som
solsken som
gräsbrand
härjar sönder
barriärerna

2017-08-12

Som Edith sa, besvikelsen total

som edith
som sa
du sökte en kvinna
du är besviken
du fann en själ
du är så jävla besviken
du sökte en varm mjuk
någon slags kropp att
omfamna din
att vila i
något allsmäktigt
vekt något följsamt
behagligt
du är så in i helvete besviken
du fann en oönskad jargong
skarpa konturer och någon
som alltid vänder sig bort
som säger vi kan väl sova nu
och slutna händer och hårda
munnar och bortvända ögonblick
du är så besviken
så oförstående
så bortglömd
du som bara ville gott
som ville ta hand om
förvalta väl
skydda
tills döden skiljer oss åt
eller tråkigheter
eller rastlösheten
eller oförmåga att någon
enda jävla gång
komma ihåg någonting
som inte känns
"så viktigt"
för dig
som struntsak
som verkligen inte spelar roll
vi glömmer det
och vakna varje morgon
och repetera stereotyperna
spela rollerna perfekt
bli medelålders
redan innan trettio
som edith sa
du sökte en kvinna
du fann mig
besvikelsen total

2017-08-10

Alla män gillar matematik

hon säger
alla män gillar verkligen
att säga att alla män
VERKLIGEN
gillar matematik
det var något med språken
om att komma från venus och
inte fatta ens hälften
av LOGISK och RATIONELL
att agera hysteriskt
så fort någon höjer bolagsstämman
mässar kvartalsrapporter
varje morgonkaffe
det var något med att vakna
och få sina frukostägg
våldsamt befruktade
en hel yrkeskår
köper in sig på andelar
säger att de möjligen
alltså eventuellt
skulle kunna tänka sig att satsa
om hon bara växte litegrann

han säger
alla män är bra på
att säga att alla män
VERKLIGEN
förstår matematik
det var något med känslor
om att de står i vägen för DET RATIONELLA
inget fel på det förstås
förutom fel tal
siffra då, men även det andra
det var något med tystnaden
i matematik, volymen
det ständigt expanderande
men att känslor även behövs
utanför det rationella
han säger att de givetvis
alltså självklart
har en plats i utrymmen
under det utmätta
objektet

hon tittar bort
hon pratar tyst
förlåt du har alldeles rätt
hon känner ju hur hon expanderar
det var just det där med att
fundera på att vilja investera
det är nog där det skaver
att satsa allt
på travets tröttaste krake
leka strategier
låtsas vara strategisk
kasta tärning om bekymren, rysk roulette
NÄRMAST KULAN VINNER!
vi bör nog inte könssegregera
tänk på eva och ormen
kvinnor kan vara så
beräknande
så väldigt manipulativa
det var något med lusten
något med att procentberäkna
andetagen/hjärtslagen/ja-svaren

de tittar bort
pratar inte alls
annat än ursäkter
det var det där med ägandet
viljan att investera
all tid, alla satsningar
och ändå osäkerheten
när ingen kan recitera kontraktet
hon var som hon skulle vara
allt följde överslagsberäkningarna
matematiken sviker
saker är inte saker
det var något med lusten
något med att konsumera
låta sig konsumeras
transaktionerna
utan att någon bokförde
balansräkningen/andetagen





/Emma Lager, Rauli Sulanko

2017-08-08

Mjölk och honung

du sa
du älskar att jag smakar
mjölk och honung
som din mamma
som alltid bad
som alltid sa
kom här
luta huvudet mot
jag ska trösta
tills ingenting gör ont
och som du sa
ingenting kändes då
du var lealös och sinnesfrid
som fågel
som snabbt växande djur
du tog dig ur de trånga skalen
trotsade all slags fysik
gravitation
depression
ingenting lika gråtfärdigt
nu är vi precis som himlen
lika gråa och tyngda
åtminstone jag
du säger det ofta
jag faller dig ur händerna
du blir så trött
på att jag ständigt
är så trött
att jag alltid
skyddar kroppen
formar händerna som fort
bygger murarna
staplar cornflakespaketen
högre varje morgon
du tror att jag är sjuk
i hela huvudet
det är alldeles sant

du sa
du älskar att jag smakar
som något du nästan glömt
att jag är nostalgi
blandad med rädsla för
vad som komma skall
nån slags framtidsdystopi
att jag påminner om någon annan
som brann i dig då/som brinner i dig nu
och vakna mitt i natten
med skallen full av mardrömmar
att det här är allt som blir
och i avståndet mellan oss
där din fysiska verklighet
tar slut och min bara börjar
ligger något drömtungt och
svettas ut febern
ligger något andfått och
hoppas på förskoning
ligger mina sorgliga förhoppningar
suckar tyst
om hur det kanske kunde vara

2017-08-02

De sa: det är enkelt, find your tribe

att vilja vara flock
men inte ha en aning
inte en susning
hur det går till att komma närmre
att stå i dörren och säga:
jag vill ingenting alls
att vänta på
att kunna kliva in i värmen
med hela kroppen skamlös och
öppen, fri som fågeln
men istället backa
steg för steg
tills ryggen rak och
pressad som asplöv mot väggen
smyga sig osynlig ut genom rummen

att vilja vara flock
men inte vara det minsta kapabel
att längta efter tillhörigheten
att sörja sig grå och sprucken
gråta tills något släpper inuti
tills hälsenorna plötsligt brister och
korthusen rämnar
knäna vikta och händerna mot himlen
som att ge sig hel och fullständig
handflatorna vita och tomma
som att be om nåd trots slut på ord

jag vet att det inte är kaka
men ändå
vilja ha allt och äta det
förbehållslöst