2017-09-14

Väck mig när allt det här är över

blå dimma
rullar som dyningar
gryningen kornig och havssalt
torkar sömnen ur ansiktet
sträcker armarna mot bättre tider
morgonen som omfamning
rullar in över tankarna
drömsömnen blytung ödmjuk
något lägger sig helt stilla
armarna händerna benen
bara vila nu bara lite till

och sömnen och drömmen och spänningen
något alldeles avslappnat tillitsfullt
öppnar blicken fjärran skymningen
horisonten rak och meningsfull

blå dimma
kroppen utslängd slagen
något sömnigt blankt
gräver medvetandet ur sanden
sträcker ansiktet mot ljuset