2017-06-10

Ytspänning

du har
händerna
fem centimeter
ovanför
min yta
jag skälver
som jordskalv
du säger
allt som solen rör vid
och sen rör du vid mig
så att jag smälter
som masugn
som solsken
som gräsbrand
du säger
allt
ska jag ha
ska jag vara
ska du vilja
lämna ifrån dig

2017-06-09

Du måste verkligen bli bättre på att ta lite konstruktiv kritik

han säger
du var härligare förr nu är du så
trött sluta vara så trött sluta skyll
på huvudvärken kan du inte bara släppa
taget lite kom med mig följ med mig bara
släpp lite på spänningarna hämningarna
allt det som håller dig jag vill vara den
som lyfter dig låt mig få bära dig kom
igen jag lovar att stanna kvar den här
gången jag ska inte tappa dig fritt fall
och tusen meter till närmsta mark det är
ingen fara du måste slappna av nu kom här
vila huvudet mot mig jag är stark och stabil
du måste verkligen bli bättre på tilliten
ge mig en andra tredje fjärde hundrafemte
chans att göra om göra rätt låt mig få
komma in nu då

han säger
du var verkligen bättre förr, då såg jag dig
tydligare nu är du så diffus så utsmetad i kanterna
kan du inte klä av dig några lager ställa dig i ljuset
jag skulle vilja skärskåda dig säga precis
hur mycket förbättringspotential du skulle
kunna ha du är inget hopplöst fall nej då
jag ser något där det glimtar till något
ungt och oförstört snälla bara se på mig
jag förtjänar något vackert kan du inte
bli lite fin göra dig till jag vet att du kan
bli någon annan bara ett litet tag jag orkar
inte med den här vardagen och alla kraven och
disken och alla måsten det växer på hög har du
ens tänkt på hur du krymper min sfär hur du
plockar isär min kreativa idéhöjd bit för bit
en måste väl få leva lite kom igen nu inga
sura miner var lite glad det blev lite fel okej
jag är den första att erkänna men nu släpper vi
det och går vidare vi bara går någonstans där
det inte är stängt där det finns alkohol nu
berusar vi oss och låtsas att vi har ett liv värt
att leva en tvåsamhet värd att bevara och kom nu
det här är faktiskt för din skull.

2017-06-05

Mellan raderna

jag ville bara säga
jag drömde om dig
jag ville bara säga
det var bara det.

2017-06-03

Singel i det tjugonde århundradet

är du ensam lilla vän
du som är så söt
inte ska du sitta här
utan att få prata med mig
inte ska du väl
trötta ut dina ögon
med att läsa så där jobbiga böcker
kom med mig istället
jag kan berätta för
dig hur livet går till
jag har vandrat genom verkligheten
tillhör verklighetens folk
ta mig i handen så ska jag
leda dig rätt göra dig rättvisa
så slipper du att vara själv något mer

är du ensam lilla vän
saknar du också någon
som tar dig under armen
som skriker ETT TU TRE
och på det fjärde kastar
dig handlöst ner i kärleksdjupet
och hur du än vrider och vänder dig
står din lycka i någon annans händer
livegen med livrem och hängslen
upphängd till allmän beskådan
stick inte ut var inte så grå
var lite kul var till behag
behaga mig
var inte för fin
var absolut inte ful

du är ingenting så länge du inte
är med mig och jag får så svårt
att respektera dig när du gör något
bara för din egen skull hur kan du
vara så osolidarisk du går emot alla
naturlagar tror att du är något
rör dig with a purpose helt utan anledning
jag får ont i huvudet när du pratar så mycket
du säger ju inget alls och herregud du vet ju
inte ens ditt eget bästa lyssna nu på mig

det säger väl sig självt?
du får skylla dig själv

2017-05-21

Skuggsida


det svider
när du
placerar dina läppar
planterar dina kyssar
ingenting växer ur det
jag krymper
varje gång du
ser på mig sådär.

2017-05-08

Knäsvag

och helt ärligt
jag har redan glömt vad du sagt
kan inte slita blicken kan inte
styra tanken som besatt av hur du
rör dig hur du för dig hur dina
käkben skärper min blick hur dina
höfter rör sig det känns som slowmotion
när du kommer närmre det startar små
bränder som glödhet inombords

nu har du hela munnen full med prat
jag sväljer allt du säger dina ljud
får inte ihop meningarna, i huvudet
rasar korthusen fallerar all min
träning i social kompetens jag blir
som förlamad av din halspulsåder
hur den dånar precis under huden
vill luta mig fram och pressa fingrarna
mot måste hålla hårt i bordskanten

och helt ärligt
det är härligt att du har ett jobb
som du bryr dig om absolut jag håller med
men kan vi inte sluta prata och bara
låta händerna tala kan vi inte bli något
annat än vad vi brukar vara jag fixar inte
fler sociala koder vill vara som ett moln
i byxor bli bara läppar som du vill att
du ska gå i tusen små bitar säga att jag
är det bästa som hänt det finaste du
känt att ingen är som jag och vi kan väl stanna
i sängen resten av livet, jag skulle kunna
långtidssjukskriva mig för dig, kasta in
handduken jag fattar det låter knäppt men
kom igen, vi bara gör vi bara kör vi bara
låtsas att vi lever

tuggar sönder underläppen när du lyser
upp inifrån, du berättar något som hänt och
i mig händer allt på samma gång, går alltid
händelserna i förväg tar tre steg i taget
bara lägg dig här bredvid vi kan drömma att
vi sjunker, bara lägg dig ner, allt är lugnt
vi faller i precis samma takt.

2017-05-07

Rundgång

han vänder sig bort
rörelsen är minimal
det känns som kallt stål
som pistolmynning hårt pressad
hon skälver
känner huvudvärken
komma smygande
han pratar på
säger att de kan väl vara vänner
fortsätta träffas det betyder
egentligen ingenting
han är bara lite trött
lite ofokuserad
ser henne lite suddigt just nu
ja, så är det
jobbet är så maxat just nu
han måste köpa nya skor
till helgen ska han resa bort
hon hör ju själv
det är inget konstigt
han hinner bara inte med
klockan tickar ett slag i sekunden
hon räknar andetagen
undrar hur länge hon måste hålla
andan innan hon svimmar
om han skulle märka något
han pratar vidare
byter fot flackar med blicken
nästa helg kommer hans mamma
det känns verkligen jobbigt
de ses ju så sällan
på kvällarna har han matcher
måste åka kollektivt
hinna träffa kompisarna
grannarna familjerna
arbetskollegorna
hon fattar väl det
det är egentligen inget fel
är egentligen ingenting
han bara känner
att själva tiden inte räcker till
hon är fin det är inte det
han tror att han tycker om henne
eller åtminstone så vet han
alldeles säkert
att han inte ogillar henne
han gillar väl att umgås
men det blir lite stressigt
det kan hon väl förstå
hade schemat bara inte
varit så oändligt späckat
hade hon bara inte varit
så oändligt tidskrävande
hade det säkert kunnat funka
nu måste han tyvärr
fortsätta med annat