det är skymning och kväll och det börjar svartna
nyanser av rött och mörklila och svagt orange bakom ögonlocken
livet är en tunnel och du är ett tåg
när jag blindbalanserar längs med rälsen känns det ingenting
ingenting känns någonting och när jag lägger örat mot spåren
hörs bara basgångarna från mitt eget kvidande hjärta
rätt in i solar plexus i hörselgångarna in bakom ögonen
svaga nyanser av mörklila letar sig ner igenom blodet
du luktar vår
det är skymning och kväll och hjälp mig jag tror att jag drunknar
faller handlöst
landar hjälplöst
ligger sömnlös
medvetandet som ett hånskratt rätt in i käftsmällskinden
det är skymning och kväll och du är ett tåg och jag saknar ljus
livet är en tunnel och du är ett tåg och ögonlocken fladdrar viljelöst i fartvinden
ingenting har bevittnats
ingenting har skett
du har lämnat byggnaden
