ett tacksamtal och tre ursäkter senare
du lämnar rummet genom dörren jag fyller
tomrummet med mer skulder låter fönstret
stå på glänt nordanvinden letar sig in kanske
gör du det också
jag uppskattar frostigheten i den här verkligheten
gillar att november klampar in och tar över invaderar
våra varmglödshjärtan och släcker ner du trappar ner
försiktigt för att slippa abstinens och ambivalens
jag slutar tvärt med tvärtombeteendet men lämnar
dörren olåst ifall om att
snälla ångra dig
snälla säg förlåt igen
snälla ångra mig
jag vill att du ska lämna in låta bli komma tillbaks
ett telefonsamtal och tre konstpauser senare
den här dagen är inte min dag det är någon
annans liv och när du lämnar tomrummet genom
skotthålet i hjärtat känns det som förlamning i kroppen
ett genomborrande och sju trappsteg senare jag faller hellre
handlöst än slår dig ursinningslöst jag vill att du ska
sluta vara så vårdslös med dina händer
för ömhet sitter i fingerspetsarna och min finmotorik har
plötsligt gett vika för ett hänsynlöst grävmaskineri
jag låter sladden sitta i och elektroniken får göra sitt
kanske att du ringer tillbaks kanske att du kommer igen
kanske att du säger att allt är lungt inget mer ska hända
inga hårda ord ska spillas ingen mjölk ska gråtas över
och snälla
ångra dig
säg förlåt igen
snälla ångra mig
