vi dör alla en liten bit i taget
det är bara dan efter som det känns lite hårt
en baksmälla deluxe som stänger ute logiken
det raserar inuti/ett korthus mitt i
den där orkanen och newyorknewyork
som ni hoppades på den här rokaden
vi dör alla en kubikcentimeter i taget
in med det nya och tack och adjö till det alldeles för gamla
vi fyller på tills fyllan spiller ut vettet
slirar på talet/tar en för laget
jag önskar verkligen att jag var bättre.
jag tror inte på ett liv efter döden
(men kanske på något mer innan kistlocket stängs)
vi dör väl lite varje dag och som det smäller,
öppna handflator och stängda dörrar
rätt in i ansiktet
jag blinkar bort förvåningen
stammar i stackato att natten är ung livet är
vårt och snälla rara
jag behöver bara få komma lite nära
det fastnar på repeat
vet att jag säger samma onödigheter
ingenting är sant och allt stavas försvarsmekanismer
jag vet att jag är tröttsam
när jag aldrig kan ta det allvarliga
kastar bort komplimangerna och det
bränner hål i huden
när du.
kastar bort.
komplimangerna.
