2011-10-10

Du får mig

jag vet inte vem du är/var
var du befinner dig hur det känns att
leva/vara bara andas jag antar att det
känns ungefär så här

jag vet var jag har mina händer men inte vad
de saknar att greppa och jag vet inte hur man
saknar med hela kroppen med hjärtat på
rätta stället inkilat mellan tänderna ett rovdjursgap
ifrån att brista och jag vet väl inte längre hur
man lägger armarna om och bara är/var

det känns som tid och det rinner mellan
fingrarna och jag ställer klockan flera gånger
vill inte missa dig när du kommer/går vill inte att
ryggraden ska släppa orden brista fördämningarna
sluter inte längre tätt jag simmar motströms

jag vet inte vem du var/är/kommer vara
jag vet inte om jag vill veta men jag vet att det
gör ont när du får en röst igen i ett tonläge jag glömt
bort att jag saknat och jag har tappat något men
kommer inte ihåg att leta efter det

det känns bra nu/känns fint nu
jag somnar armarna runt och blundar ögonfransarna
tätt mot din rygg och det sluter sig så fint kring
kärleken läker så fint såren bäddar in sig i ett
solar plexus som öppnar upp och tar emot
breder ut sig som solsken inuti

jag vet inte vem jag var
men jag vet hur det är
allting smakar sött nu
det borde alltid kännas precis så här