Yours truly

och du kanske åker
och du kanske är borta
bortrest
och du kanske kommer hem
tillbaka
du kanske vill säger att
det vore fint vi kan säger du
och så kanske du står där
med armarna utmed sidorna
handflatorna mot mig
hela bröstkorgen öppen
ber mig att bli vad vi var

och jag kanske inte kommer kunna svara
kanske kommer stå där
med huvudet tungt av sand som
silar tiden genom halsen
fyller lungorna tills det blir svårt att stå upp
och knäna kanske blir alldeles svaga
allt medan rastlösheten breder ut sig som
skogsbrand mellan trassliga nervbanor

och det kanske kommer att gå över
kommer kanske sluta kännas
det vet jag inget om
jag vet bara att jag kanske inte kommer
kunna hitta orden
och att du kanske kommer att djupandas min tystnad
hyperventilera den genom hjärtat
sluta dig som en mussla
sluta dig
sluta mig
sluta oss

kanske.