som du rör dig nu
när jag lägger händerna där
som du andas nu
när jag flyttar mig närmare
ställer mig på tå
lägger kinden mot och
blundar bort
som du säger nu
när jag inte vet vad jag ska svara
att tiden är evig livet är magiskt
att allt kommer att ordna sig
äntligen till slut
som du fastnar med
allt vad det innebär tätt innanför revbenen
hur jag inte kan slå dig ur systemet
hur jag aldrig vill att du ska försvinna
någonsin igen
det sjunker som skepp i kroppen
insikten om att morgondagen är ljus och fullfjädrad
en höst som kommer smygande med krispiga andetag
jag ställer mig alldeles bredvid och drar lungorna fulla
blir hög och yr och som det snurrar nu
när du lägger händerna där
när du andas så
när du säger
/taminhandjagföljerdigviskaåtsammahåll/
