2011-08-16

Stadsromans

Göteborg som ett utrop
det hörs ju det svänger ju
hela staden dansar och ler nästan
som på riktigt nästan som en film jag
tror att det är kärlek
för det breder ut sig över gatorna
som solsken över vinterfrusna leder och
hej vad det går när alla
bara kommer ihåg att hälsa på
(hos) varandra

vi ringer inte längre vi bestämmer inget längre
vi bara gör och det är helt okej
livet är inget som går på tomgång
det är en hemgång hand i hand med
någon som får det att smälta inuti och
göteborg göteborg du gör mig
mjuk inuti

och jag vet att jag romantiserar nu
blåser upp får det att verka större bättre
vackrare än vad det kanske är
och jag vet att jag alltid tycker tänker känner
för mycket för vad som kan räknas som hälsosamt
och jag kanske står på kanten till ett nervöst sammanbrott
när jag vaknar med andan i halsen mitt i natten
pulsen i 180 knyck och jag vet att jag nog borde skapa stiltje
men man vill ju ha det där RAM RAM ÖS!!ÖS!!
eller hur var det nu kalle?

Göteborg
som en lugnande hand i nacken ner över ryggen
jag vill lägga mig ner och krama om för det känns
det känns som kärlek och det läker så fint
alla de andra små såren